Intervju med ordförande för Senegals Journalist Förbund

Det finns inga skäl till varför Ibrahima Ndiaye inte skulle bli vald till ordförande för Senegals Journalist Förbunds (SYNPICS- franskt akronym). Med en gedigen bakgrund som journalist och stor erfarenhet inom fackföreningsrörelsen kunde man inte ha röstat fram en bättre lämpad kandidat. Sedan Ibrahima Ndiaye blev enhälligt röstat till ordförande i december har han inte hunnit mer än att se över det arbete som står honom till mötes. Ndiaye har två mål att uppnå under sin tre år långa mandatperiod: att uppdatera den uråldriga journalistavtalet samt att få den nya presskoden godkänd av Senegals regering. Jag stämmer träff med Ibrahima Ndiaye för att få en bättre bild av mediaklimatet och för att veta mer om hur journalistförbundet arbetar.

-Senegal har en av dem mest liberala fack och yttrandefrihetslagarna i hela Afrika. Detta kan ses som ett resultat av Senegals långa historia av stabilitet. Numera kan vem som helst starta en tidning eller tidskrift. Dock har kvalitén på nyhetsflödet och media rapporteringen inte förbättrats i takt med utvecklingen i media. Det finns nog lika många outbildade journalister som journalister med examen, säger Ndiaye.

För att understryka medias fria roll tar Ndiaye det senaste valet som ett exempel.

-Makthavarnas inställning till media kan bäst beskrivas med det uttryck som den förre presidenten Abdoulaye Wade en gång använde för att uttrycka att media spelar en viktig och avgörande faktor i samhället. Det faktum att Wade sa att det förtryck som finns kommer och skapas av media belyser medias opinionsbildande makt, säger Ndiaye.

Vad tror du Wade menade med det? IMG_7791

-På många sätt är Senegal fortfarande ett instabilt land. Detta märks ibland annat i bristen på öppenhet och svaga institutioner. I den bemärkelsen är tillståndet i landet skör. Dessutom är den senegalesiska tillvaron fylld av tabun som i viss utsträckning bottnar har religiösa företecken. Eftersom media har en tendens att bryta tabun och på så viss även ifrågasätta normer och moral i samhället kan media utgöra ett hot mot landets ”säkerhet”, fortsätter Ndiaye. Detta gör det svårare för media att kritiskt rapportera i för sammanhanget relevant information.

Moraliskt hänsynstagande och viss självcensur verkar karaktärisera medierapporteringen i Senegal. Jag frågar Ndiaye om inte själv-censur motsäger det som journalistiken står för?

-Det finns många orsaker till varför journalister väljer att censurera materialet. Dels är det av rädslan för repressalier och dels för att man inte kan ställa sig opartiskt i frågor på grund av sin egna värderingar. Journalisternas utbildning, bakgrund och erfarenheter är också viktiga faktorer som påverkar deras professionella inställning till hur de granskar och förmedlar information. Om inte journalisterna kan förhålla sig objektivt och källkritiskt i rapporteringar ligger ansvaret på tidningarna och mediehusen. Men det här är inte någon prioriterad fråga hos varken journalisterna eller mediahusen,  säger Ndiaye.

Att pressetiken är på villovägar är dock en prioriterad fråga för Ndiaye. Fortsättningen av vårt samtal kretsar kring presskoden och det nya kollektivavtalet som han vill få i hamn. Många däribland Ndiaye förlitar sig på att ett godkännande av presskoden och uppdateringen av det allmänna journalist avtalet kommer lösa många av dem här frågorna.

-I nuläget har media husen och tidningarna egna avtal för sina anställda. Vi vill ha ett standardiserat system där alla journalister har samma rättigheter oavsett vem som är arbetsgivare, och införa arbetsförsäkring och förmåner som ett krav. Dessutom måste rekryteringssystemet ses över för att utveckla och förbättra kvalitén av mediarapporteringen. Ett godkännande av presskoden kommer lösa många av dem frågor som i grund och botten handlar om begränsningar av yttrandefriheten och fackliga rättigheter. Dessvärre kan, även om det är sällsynt, kan journalister åtalas och hamna i fängelse för att uttryckt sig på ett negativt eller förnedrande sätt om politiker eller andra inflytelserika personer. Hur dessa personer lever sitt liv och vad dem gör på fritiden ska inte vara en angelägenhet för media anser dem, säger Ndiaye.

Jag frågar vilka är förbundets fokusområden dem närmaste åren.

-Först och främst kommer fokus för vårt kampanjarbete ligga på att få presskoden och det nya avtalet godkänd. Vi kommer fortsätta med att hålla seminarier och informationsmöten för att främja säkerheten för journalister men även hålla utbildningar för att förbättra kvaliteten på journalistiken. Vi behöver även nå ut till fler journalister, därför kommer vi förstärka förbundet genom att rekrytera fler medlemmar, avslutar Ndiaye.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s