Havet som arbetsplats – myt och realitet

Fördunklad av kraftfulla myter framstår handeln på havet som en kvarleva från forna tider – en plats mellan tid och rum – där fartygen långsamt och tungt seglar fram. Inom den post-industriella ekonomin, som domineras av högteknologiska system och snabb distribution glöms sjöfarten och sjöfararna bort och i mytens värld förblir havet en obsolet plats för sentimentala utsvävningar om frihet och flykt.

Långt ifrån myternas symbolik är sjöfarten idag en integrerad del av den moderna globaliseringen och fraktar 90 % av världshandeln på sina kölar. Inom den globala produktionskedjan som pressar tid och kostnader till ett minimum har fartygen börjat likna byggnader – i form av vidunderliga flytande förvaringshus-  samtidigt som fabriker börjat likna fartyg som bildligt talat ”rör sig i nattens mörker” sökande efter billig arbetskraft. Vidare har transportkedjan till stor grad automatiserats och små hamnar har fått ge vika för ”superhamnar” där tiotusentals containers förflyttas sömlöst mellan hav och land och mellan fartyg, tåg och lastbil på en dag. I superhamnarna dominerar de multinationella jättarna Maersk, PSA, Hutchkinson och DP-World.

DSC_3862

Det enda som består av myten om havet som en kvarleva från försvunna tider är arbetsförhållandena. Majoriteten av fartygen som seglar på världens hav är idag registrerade under bekvämlighetsflagg – varav Liberia, Panama och Marshall Islands är de vanligaste – oavsett deras egentliga hemmahamnar. Länderna som erbjuder bekvämlighetsflagg saknar i allmänhet regleringar kring säkerhet och rättvisa arbetsförhållanden vilket har möjliggjort för rederierna att i vissa fall bevara 1800-talsmässiga arbetsförhållanden. Fartygen bemannas också i fattiga länder och arbetare från Filippinerna, Kina, Indonesien, Ukraina och Ryssland utgör idag den största andelen av besättningarna i världshandelsflottan.

Ett exempel – som långt ifrån är ett undantag – är fartyget Cape Faro, som jag besökte i Bangkoks hamn förra veckan. Fartyget är registrerat i Marshall Island och administreras av Cypriotiska Colombia Shipping Management, som i sin tur ägs av riskkapital bolaget Schoeller Holdings Ltd. Cape Faros kapten kommer från Kroatien och besättningen, som betalas hälften av den internationella standardlönen för sjöfarare, kommer från Kina och Filippinerna.

DSC_3800

Bekvämlighetsflaggning är det legala instrument, som bär upp exploateringen av sjöfarare genom att öppna möjligheten att kringgå regleringar kring säkerhet och arbetsförhållanden – som facken i fartygens ursprungsländer har kämpat i årtionden för att utkräva. Verkligheten för många sjöfarare är i stark kontrast till havets romantiska symbolik och rederier som använder sig av bekvämlighetsflagg är ökända för att systematisk krossa fack, svartlista sjömän, betala låga löner utan förmåner och bibehålla usla levnadsförhållanden pa fartygen.

Dagens handelsfartyg utgör inte bara en fundamental bas för världshandeln, utan de utgör också en av världens största – och samtidigt minst reglerade arbetsmarknader. Den fragmenterade ansvarskedjan mellan besättning, kapten, ledning och ägare mellan länder och över världshav försvårar, men omöjliggör inte, ansvarsutkrävande och reglering. På så sätt är fartygen också en plats för kollektiv organisering och motstånd. Idag har 9 000 utav av ca 50 000 bekvämlighetsflaggade fartyg skrivit under kollektivavtal med Internationella Transport Förbundet, mer om detta i nästa inlägg.

Maria Wallstam ITF Delhi

En reaktion på ”Havet som arbetsplats – myt och realitet

  1. Otroligt bra skrivet! Ser fram emot fler historier!
    Hoppas du mår bra och att du gör och lär dig massor! Många hälsningar från kontoret som står fast förankrat på Upplandsgatan.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s