Fackligt motstånd och makt till havs

Ombord på fartyget Cape Faro darrar kaptenens händer, han är nervös. Under en fartygsinspektion av Internationella Transport Förbundet (ITF) har det visat sig att besättningens löner ombord på Cape Faro är lägre än ILOs internationella minimumlöner för sjöfarare och nu är kaptenen under press från både ITF och från rederiet. 

ITF använder fartygsinspektioner som ett sätt att pressa redarna för fartyg som seglar under bekvämlighetsflagg att skriva kollektivavtal för sina besättningar och ombord på Cape Faro hotar ITF med att stoppa avlastningen av fartyget om inte ett kollektivavtal sluts. Fartyget befinner sig i Bangkoks hamn och har ett snävt tidsschema; ett stopp i avlastningen kan innebära lång liggetid och höga kostnader.

Trots påtryckningar från ITF vägrar det cypriotiska rederiet Colombia Shipping Management att skriva ett avtal för besättningen. Kaptenen säger ursäktande att han också tycker att besättningen ska betalas bättre men tillägger: ”Jag kan inte jobba emot de som betalar mig, då förlorar jag mitt jobb”. Men givetvis är det inte kaptenens utan besättningens jobb som ligger i farozonen, när starka kollektivavtal saknas. Bekvämlighetsflaggade fartyg är dessutom ökända för att svartlista sjömän, som har försökt att organisera sig och många sjöfarare vittnar om att de tvingas att skriva under avtal att inte kontakta ITF när de mönstrar ombord på ett nytt fartyg.

DSC_3851

Ute på däck står två sjömän och läser ITFs informationsblad om bekvämlighetsflagg och sjöfarares rättigheter med kontaktnummer till ITFs inspektörer världen över. Båda sjömännen på däck får 700 dollar i månaden, vilket är väl under ILOs rekommenderade minimumlön för sjömän. Ett telefonsamtal till ITF från en sjöman kan räcka för att fartyget skall bli inspekterat i nästa hamn. Men ibland räcker det inte med en inspektion och denna gång kunde Cape Faro till slut lämna hamnen utan ett kollektivavtal – rederiet hade tur och besättningen otur.

Att avtalet inte blev slutet kan delvis förklaras med att det är svårt (men inte omöjligt) för ITF att tvinga fram avtal i icke organiserade hamnar som Bangkoks hamn. Organiserade hamnar är viktiga för ITFs kampanj riktad mot bekvämlighetsflaggade fartyg eftersom den till stor del bygger på solidariteten mellan hamnarbetare och sjöfarare. När ett bekvämlighetsflaggat fartyg, som inte lever upp till de internationella arbetsmarknadsavtalen för sjöfarare, seglar in en hamn, kan ITFs inspektörer trovärdigt hota med hamnarbetarstrejk och stopp i avlastningen – givet att hamnarbetarna är organiserade.

DSC_3816

Hamnarbetarna har en enorm makt över flödet av varor in och ut ur en hamn i ett land och på så sätt också en stark förhandlingsposition vis-à-vis rederierna. Ett målande exempel, även om det inte var del av en bekvämlighetsflaggkampanj, var strejken i Los Angeles hamn i december 2012.  Kollektivavtalsförhandlingarna i hamnen bröt samman och en åtta dagars strejk följde, vilken lamslog hela hamnen. Fullastade fartyg med sina alltmer nervösa kaptener trängdes utanför Kaliforniens kust i väntan på att bli avlastade och för varje strejkdag försenades varor till ett värde av en miljard dollar, varav en stor andel av värdet bildligt talat sjönk ner i havet.

Ur detta perspektiv framstår det som självklart att transporten av varor är en integrerad del av den globala produktionskedjan och till syvende och slut hänger en varas värde helt och hållet på dess distribution från producent till konsument – via hamnar och över hav. Sjöhandelns oersättliga roll har också varit grunden för upprättandet av ett unikt och globalt ramavtal mellan regeringar, rederier och fackförbund som reglerar arbetsförhållandena för sjöfarare. Maritime Labour Convention (MLC) 2006 träder i kraft i augusti 2013 och Cape Faros flaggland är ett av många bekvämlighetsländer, som har skrivit under avtalet. MLC 2006 inför tuffare regler kring arbetsförhållanden och förstärker sjöfararnas fundamentala rättigheter, inklusive rätten att organisera sig. MLC 2006 kommer att bli ett starkt redskap för sjöfarare, fack och hamnmyndigheter att utkräva ansvar från rederierna och stoppa exploateringen till havs.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s