Intervjuer med fackligt aktiva i Västafrika

Av Parisa Maleki

Att vara med i facket eller att vara fackligt aktiv i Sverige är inte något vidare uppseendeväckande. I andra delar av världen kan ett fackligt engagemang vara förenat med repressalier på arbetsplatsen, trakasserier i privatlivet eller till och med livsfara. Varje år mördas personer på grund av sitt fackliga engagemang runt om i världen. Många förtroendevalda tvingas även gå i exil antingen efter hot eller våld från olika grupper. Syftet med hoten och våldet mot fackligt aktiva är framförallt att avskräcka andra från att börja engagera sig fackligt. ST-facket stödjer flera internationella fackrättsliga projekt som syftar till att förbättra arbetsvillkoren för arbetstagare i de västafrikanska länderna.

Parisa Maleki, ST student, följde med till Togo vid ett av ST fackets projektbesök där flera länders fackliga representanter deltog i en konferens. Parisa passade på och intervjuade några fackligt aktiva:

Ouepia Akodia Gregoire,
Medlem i facket UGMB – facket för arbetare med hushålls-nära-sysslor.
– Jag arbetar som säkerhetsvakt på en ambassad, men är anställd av ett företag. Från början arbetade jag för ambassaden, men de outsourcade sedan min tjänst till företaget.

Varför blev du fackligt aktiv?
– Jag gick med i facket för att försöka förbättra arbetsförhållandena på min arbetsplats och främja mina intressen som arbetare. Innan jag gick med hade jag uppmärksammat fackets aktiviteter, de inspirerade mig, så jag bestämde mig för att bli medlem.

Vilka frågor arbetar ditt fackförbund med just nu?
Stora förändringar har skett i facket senaste tiden, vi har fått en ny ledare och just nu ligger fokus på att mobilisera rörelsen.

Vad har ni för strategi för att nå ut till möjliga medlemmar?
Vi bjuder in nuvarande medlemmar till träffar och uppmanar dem att ta med kollegor som ännu inte är medlemmar. Sedan en tid tillbaka håller vi regelbundna studiecirklar och lär oss mer om den svenska modellen. Genom detta arbete försöker vi väcka uppmärksamhet och bidra till ökade kunskaper om fackligt arbete.

Hur bemöts det fackliga arbetet av era arbetsgivare?
Vi fick faktiskt stöd från ambassaden jag arbetar för. Ambassaden skickade ett brev till företaget jag är anställd hos och uppmanande företaget att låta oss organisera oss. Vi har inte någon dialog med företaget kring arbetsförhållandena idag, men vi berättar för arbetsgivaren om våra olika aktiviteter.

WS 2 Rhoda BoatengRhoda Boateng,
från Ghana och anställd vid
ITUC-Afrika (global federations kontinent organisation)

Varför började du engagera dig i frågor om fackliga rättigheter och otrygga arbetsförhållanden?
– Unga arbetstagare är väldigt marginaliserade inom fackföreningsrörelsen. Denna grupp av personer representerar cirka 65% av den totala befolkningen i Afrika men är den minst representerade i fackföreningarna.
– Det beror på olika anledningar, bland annat arbetslöshet, bristande intresse och otillräcklig information om fackligt arbete. Som ung arbetstagare på ITUC-Afrika, känns det viktigt att aktivt arbeta med ungas arbetsförhållanden.

Du menar att den informella sektorn har expanderat med anledning av privatiseringar. Kan du ge exempel på arbete i den informella sektorn?

– Till exempel gatuförsäljare, städare, småhandlare, frisörer och sömmerskor.

Är det flest män eller kvinnor som arbetar inom den informella sektorn?
– Kvinnor dominerar denna sektor, främst på grund av de kategorier av arbete som utgör den informella sektorn.

Finns det några fackföreningar som arbetar för arbetstagarnas rättigheter inom den informella sektorn?
– Ja, till exempel föreningen för informella arbetare Workers Association (UNIWA) som är ansluten till Ghana Trades Union Congress i Ghana. Ett exempel på en fackförening som arbetar för arbetstagarnas rättigheter inom den informella sektorn i Afrika.

Vilken är den största utmaningen för fackföreningar eller arbetstagare inom den informella sektorn när det gäller fackliga rättigheter och kampen för bättre arbetsvillkor?
– Att Organisera är den största utmaningen för fackföreningarna i dag. Det svåra ligger i att de är utspridda och det är svårt att hitta statistik för denna stora grupp av arbetstagare. För att möta utmaningarna måste man vara innovativ.

WS 3 Sonia SawadogoSonia Sawadogo, Barnmorska, Burkina Faso.
Medlem i centrala ungdomskommittén för Burkina Fasos fackföreningar samt medlem i fackföreningen för barnmorskor.

Varför började du engagera dig i facket?
– Som barnmorska, upptäckte jag många problem på min arbetsplats som är ett statligt sjukhus och ville göra något åt saken. Jag blev inspirerad av min lärare från barnmorskeutbildningen, hennes kamp i facket stärkte mig och hon är numera ledare för hälso- och sjukvårdsfacket. Så jag bestämde mig för att gå med.

Hur är situationen för fackligt aktiva i Burkina Faso?
– Det går inte att säga något generellt, utan det skiljer sig åt mellan arbetsgivare. Vi har inte några problem i förhållande till arbetsgivarna för närvarande. Min chef har inte något problem med att jag är i facket, men det är inte alla arbetsgivare som är positiva till att deras anställda är fackligt aktiva. –
Vårt främsta problem just nu är att det finns en del konflikter mellan barnmorskefacket och hälso- och sjukvårdsfacket. Barnmorskorna var tidigare medlemmar i det övergripande hälso- och sjukvårdsfacket, men bestämde sig för att starta en egen fackförening.

Kan du berätta om en positiv förändring som din fackförening har bidragit till?

Barnmorskor har numera möjlighet att efter vissa intagningsprov, vidareutbilda sig till gynekologassistenter, en utbildning som staten står för. Det är en förändring som jag är stolt över att min fackförening bidragit till.

WS Elisabeth Lawson O Nadou,Elisabeth Lawson O Nadou,
ledare för Togos nationella federation
för offentliganställdas fack.

Varför började du arbeta med fackliga rättigheter?
– Jag arbetade på finansdepartementet i Lomé och det uppmärksammade en del problem på arbetsplatsen som cheferna inte tog tag i. En dag ställde jag mig upp och sade rakt ut vad som behövde göras och fick kollegorna med mig. I det skedet vågade inte arbetsgivaren straffa mig på något sätt. Mina kollegor utsåg mig efteråt till deras fackliga talesperson på arbetsplatsen, utan att jag ens kandiderat till den positionen! Sedan dess har jag fortsatt med mitt fackliga engagemang och nu arbetar jag på en mer övergripande nivå med arbetares rättigheter.

Vad är det positiva med att arbeta med fackliga rättigheter som är Mänskliga rättigheter i arbetslivet?
– Att man är i en solidarisk miljö och samlar folk och att man kämpar för rättigheter och ser förändringar. Under tiden jag har arbetat fackligt har vi exempelvis dubblat minimilönerna främst bland den lågavlönade personalen inom militären.

Vad kan du säga om Togos skattesystem utifrån ett jämställdhetsperspektiv?
– Problemet är inte skatterna, utan avdragen. Kvinnor antas inte ha utgifter för familjen, då männen traditionellt setts som familjeförsörjarna. Därför har kvinnor, till skillnad från männen, inte möjlighet att göra avdrag för hushållsutgifter. För att en kvinna ska kunna göra sådana avdrag, behöver hon kunna visa ett godkännande från sin man som bekräftar att de delar på hushållsutgifterna. Detta är dock ovanligt eftersom de flesta män vill behålla hela sin avdragsmöjlighet.

Hur arbetar ni med denna fråga i facket?

– Den drivs inte på en övergripande nationell nivå, utan kvinnor driver frågan antingen individuellt eller i mindre grupper.
– Jag har nyligen blivit vald till ledare för denna federation. De andra fem federationerna har manliga ledare och de är inte intresserade av att driva frågan. Kvinnliga arbetstagare är i majoritet inom den offentliga sektorn, men tyvärr ser det inte likadant ut i facket, i vart fall inte på en högre nivå. Männen vill överlag inte att deras fruar ska vara i framkant.
Så vem betalar hushållsutgifterna i hemmen generellt?
Har du någonsin hört talas om en man som betalar för hushållet?

Parisa Maleki, ST Student

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s